Memod

---

Nej jag har inte gått och dött. Jag har bara varit en tråkig människa i drygt en vecka och inte gjort eller sagt någonting som över huvud taget är värt att nämna. Nåja, nästan i alla fall. Jag skrev en dikt till Nina häromdagen som ni kan få ta del av. Men utöver det ingenting vettigt, intressant or whatever.
Dock får ni ändå ta del av mitt så kallade innehållslösa liv. För i helgen har jag ätit mycket glass, godis och snickerstårta. Jag har även, enligt mamma, överträffat mig själv gällande min matlagning, till det bättre tydligen.
Om jag ska vara helt ärlig så tror jag att hon har slått sig. Vilket hon gjorde i fredags, då slog hon i huvudet i skärbrädan så den smällen har säkerligen någonting med saken att göra.
Idag var jag på torget och fyndade en del trams. Dessutom köpte jag hallon från granit och en halvliter ramlösa men inte med mangosmak den här gången utan rabarber. Jag stod och valde mellan rabarber och smultron, de två nya smakerna och eftersom jag inte var ute efter något sött som jag trodde att smultronsmaken skulle vara så fick det bli rabarber och jag kan fortfarande inte riktigt bestämma mig för vad jag känner inför den smaken. Den var liksom intetsägande. Den gav mig ingenting och jag vet inte om jag gillar det eller inte.
Just det något som ändå är lite roligt var i morse när jag skulle skriva ut mitt personliga brev så att jag har det tillhands (man vet ju aldrig någon random dude kanske kommer fram ute och frågar om jag vill ha ett jobb och så har jag så himla bråttom hem för att jag är kissnödig så jag får slänga honom mitt personliga brev mitt i allt), hur som helst, den jävla bajskrivaren ville inte skriva ut texten utan gav mig en mening på pappret som löd: Unsorted personality
ALLTSÅ SERIÖST?! Min skrivare är en riktigt dryg jävla tölp. Hur fan kan den med?
Anyow, jag höll på och dö av skratt. Det hade jag gjort även om fallet var att jag skulle skriva ut ett kladdkakerecept men det hela blev så mycket roligare när jag skulle skriva ut mitt personliga brev. Hoho, very funny yeees. Jag är tillbaka gott folk. Min svacka är över. Det kan Jessica intyga efter våran tur på torget idag. Folk kollade oerhört skumt på mig. Jag ballade ur. Nedan får ni min fina och orginella dikt till min vän Nina.

So long!

"Now when you are away so far, I have no one to put in my cookie jar. And when you are sitting in someone's itchy lap make sure he's worth to bitch slap. I'll be seeing you soon and don't forget to buy me a spoon. Are you well? Either way farewell!"

Jag är väldigt, väldigt stolt. Dessutom är jag så kreativ så jag vet inte vad!