Memod

---

Thomas Di Leva är gäst i förkväll.
Och -dingdingdingmisshandel- lät det i mitt huvud då. Jag har inte mycket till övers för Herr Di Leva. Han får leva sitt underliga/harmoniska liv bäst fan han vill. Jag tycker han är extremt mysko.

Hur som helst, det pratades ju om någon misshandel han hade varit inblandad i. Att han hade slagit sin dåvarande flickvän. Jag tänker inte sitta här och spekulera kring ämnet eftersom det inte finns några bevis om någon misshandel. Men jag måste ju säga att det känns som ett litet udda uttalande döma av artikeln. (Som ni kan läsa här: LÄNK.)

Men som sagt, vad vet jag. Men hela grejen om att han "Det var något som gick galet. Men jag vill inte prata om det." Vadå hota du med att slå? För kompis det är lika illa. Det är bara en liten, liten gräns mellan hot och slag.
Men Gud förlåter dig säkert.

Jag har svårt för sådana människor som tror att livet allt i genom kan vara fantastiskt och lyckligt. What the heck, vakna upp. Var lite realistisk, självklart kan livet vara hur underbart som helst. Men det kan också vara åt helvete. Ibland av katastrofer, vissa situationer och ibland bara av att man har vaknat upp på fel sida. Du lurar bara dig själv, din naiva trollgubbe.

Har ni haft för er idag kära läsare?